Kuvert, dyngspridning och Mourinho

I fotbollsvärlden ägnar sig den briljante skitstöveln José Mourinho åt att prata om allt annat än den fotboll som spelas på planen (eller som hans lag – just nu Real Madrid – vägrar ägna sig åt på planen där de hellre spelar handbollsförsvar med dubbdobbsattacker på motspelarna). I Örebro-politiken har de borgerliga partierna (m, mp, fp, c, kd) bestämt sig för att inte prata om politik i den valrörelse som pågår – de vill hellre prata om allt annat.

Det är kanske begripligt: de har nämligen inga svar på kaoset i förskolan, den ökade barnfattigdomen, att fler är beroende av socialbidrag eller att Örebro gått miste om jobb och tillväxt de gångna åren. De borgerliga partierna vill helst av allt få chans att kasta dynga mot oss socialdemokrater. Det är deras favoritsport, precis som attacker mot domarna är Mourinhos mest framgångsrika taktik för att hans spelare ska slippa undan kritik och press.

Nu senast handlar det – återigen – om kuvert. Trots att det är uppenbart att vi socialdemokrater inte skickat ut något brev till anhörigscentrums nätverk (vi har ju inte ens tillgång till adresserna) så fortsätter de borgerliga partierna, tillsammans med likaledes borgerliga Nerikes Allehanda, att skriva om dessa kuvert. Trots att vi valde att ställa in det aktuella arrangemanget så fort vi fick reda på att en inbjudan gått ut i kommunala kuvert så fortsätter dyngspridandet. För de borgerliga partierna vet att det är deras enda chans. Och NA inser väl detsamma.

Att Staffan Werme vräker på ytterligare är väl egentligen inte värt någon ytterligare kommentar, men eftersom ingen verkar bry sig om fakta i kuvertfrågan så ska jag bara i korthet förklara läget.

  • Tidigare har det funnits kommunala kuvert som visade att brev kom från kommunalrådskanslierna (majoritet och opposition). Dessa togs bort för några år sedan. Nu finns bara kuvert med avsändare ”Örebro kommun, Kommunledningskontoret”
  • Istället för dessa kuvert så använde vi de enda kuvert vi hade för de utskick som vi betalade med de pengar som vårt parti fått sig tilldelat. Det blev de borgerliga partierna arga på.
  • Då bad vi om kuvert som visade att breven var skickade från ”oppositionskansliet” (då var vi ju i opposition), men det fick vi inte.
  • Då tryckte vi – för partiets egna pengar – upp kuvert med Socialdemokraterna som avsändare, utan att blanda in Örebro kommun. Fast det har de ju också kritiserat.

Faktum är ju att de borgerliga partierna inte är så bra på det där med att fråga örebroarna om deras åsikter och att lyssna på örebroare som hör av sig. Senast igår vägrade de att vara med när Lärarnas Riksförbund bjudit in till utfrågning om Rudbecksskolans nedläggning. Argumentet då var att ”vi har redan fattat beslut” och att ”det inte var ett bra sätt att föra dialog” – min utgångspunkt är att man bör lyssna på argument även när man fattat beslut och att det bör vara de som vill träffa politiker som bestämmer formerna för detta.

Och det är egentligen det allt detta handlar om. De borgerliga partierna vet att de fick minskat förtroende av örebroarna i höstas och eftersom en del av dem därmed bekräftar en långvarig nedåtgående trend (folkpartiet har tappat i de senaste 3-4 valen) så väljer de att – precis som José Mourinho – flytta uppmärksamheten från det som är huvudsaken.

Det kan verka som om jag jämför José Mourinhos beteende med ledande borgerliga företrädare i Örebro, men det är en orättvis jämförelse. José Mourinho är bevisligen briljant och framgångsrik, och framgångsrik har inte den borgerliga politiken i Örebro varit.

Den mest genomarbetade dialogrörelsen någonsin?

Här är min krönika från NA i tisdags:

Alla tjänstemän och politiker som avlönas av skattebetalarna borde vara medvetna om en grundläggande sanning: Inte ens den dugligaste kvinna eller man kan hålla koll på alla brister och problem i Örebro. Det är därför politiker, och tjänstemän, bör vara väldigt angelägna om att lyssna och ta till sig synpunkter från örebroarna.

Att välkomna synpunkter är grundkravet; men lika viktigt är att på egen hand söka upp åsikter, förslag och idéer. Därför är den samtalskampanj som Socialdemokraterna nu genomför inför omvalet i den nordöstra valkretsen (15 maj) så viktig. Med en begränsad del av örebroarna som går till val har vi nämligen utvecklat vår tidigare så framgångsrika samtalskampanj. I höstens val gick Socialdemokraterna framåt i Örebro, trots bakslaget i riket. 4 av 10 väljare röstade på Socialdemokraterna i Örebro kommun, till stor del tack vare de över 50 000 samtal som vi genomförde, och de nära 38 000 dörrar som vi knackade. I årets val ska vi genomföra 35 000 samtal och knacka 30 000 dörrar.

Och denna gång blir det ännu mer dialog. Fram till valdagen kommer vi att ha genomfört en av de bredaste och mest genomarbetade dialogrörelser som någonsin genomförts i Sverige.

I de flesta områden i den nordöstra delen av Örebro kommer vi, i tur och ordning: dela ut dialogprogram med enkäter, knacka dörr för att samtala om utmaningar i området, samla in synpunkter, dela ut sammanställningar av vad vi och de boende i respektive område vill samt att bjuda in till öppna möten för att träffa s-kommunalråd (Lena Baastad och undertecknad). I vissa fall görs även en youtube-film eller liknande om något lokalt problem som visar vad vi vill göra åt brister och problem i området.

Jag tror att vårt arbete gör att ännu fler örebroare ger oss förtroende att leda Örebro framåt: för fler jobb och minskade klyftor. Men dialogarbetet kommer även att leda till massor av viktiga förändringar; vi får med oss förslag och synpunkter som vi aldrig skulle stött på annars. Låt mig ta några exempel från några av de möten som jag varit med på de senaste veckorna:

  • Från ett möte med medlemmar i Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft tog jag med mig vikten av att göra busshållplatser mer tillgängliga för till exempel örebroare med funktionsnedsättning – och att informera om detta (vilket Barcelona redan gör).
  • Cirka 20 engagerade örebroare i Enbacken/Åby gav mig nya insikter om kraften hos boende som vill göra sitt område bättre – och att kommunen kan åstadkomma mycket mer om vi lär oss ta vara på engagemanget. Det mötet födde också idén om att skapa en lokal investeringspott som fördelas utifrån förslag från örebroare.
  • Från ett möte med boende i Lundby tog jag med mig idén om att kommunen borde skapa en mer organiserad dialog med de samfälligheter som finns, och som idag engagerar massa Lundby-bor. Där finns en kraft som kan användas till att utveckla ett område som de allra flesta trivs i men som en del uppfattar som ”bortglömt” och i behov av en nystart.

Att vi som fattar besluten är beroende av örebroarnas synpunkter kan tyckas självklart. Men likväl har det inte varit någon självklarhet för de politiker som styrde kommunen under de gångna åren.

Den legendariske socialministern Gustav Möller (s) sa en gång: ”Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket.” Det kan kompletteras: ”…och varje förslösad idé är en förslösad möjlighet att ta Örebro framåt och använda skattekronorna mer effektivt”.

8 punkter för bättre busstrafik i Örebro #fb

För att återvinna örebroarnas förtroende för busstrafiken föreslår vi åtta punkter som genomförs om Socialdemokraterna får leda Örebro framåt:

1. Restiderna ska kortas. Då krävs snabbare betalning. Det ska gå att ladda sitt kort på fler ställen; vi investerar i fler automater (där man också ska kunna betala med kort). Mer effektiv på- och avstigning och att bussen slipper stå still i köer för ofta.
2. Expressbussar skapas på sträckan Vivalla – Resecentrum – Våghustorget – Universitetet – Brickebacken. Extra expressbussar sätts in i höst, som kortar restiden på den största linjen.
3. Färre inställda och överfulla bussar. Extrabussar ska sättas in snabbare när bussen är överfull och driftsäkerheten ska förbättras så att färre bussar tas ur trafik.
4. Samtrafiken återinförs på kvällar och nätter. Bussåkandet blir mer tryggt när man tar sällskap till bussen på kvällen och det blir lättare att byta mellan olika linjer.
5. Linjenätet ses över och justeras redan i höst. Glesare trafik där få åker, tätare där många åker, och i vissa fall behöver nya linjer skapas till områden som idag saknar busstrafik. Antalet bussar som passerar USÖ utreds.
6. Bättre busshållplatser. Fler busshållplatser ska vara väderskyddade och mer tillgängliga även för rullatorer, barnvagnar och rullstolar (det innebär också bättre snöröjning runt hållplatserna). Dessutom ska busshållplatserna ligga på rätt ställen: kaoset på Olaigatan måste lösas.
7. Informationen måste förbättras. Det ska vara lätt att se när nästa buss kommer och informationen om förseningar ska komma snabbt – till både bussförare och resenärer. Ökar tryggheten för dem som reser.
8. Lyssna på experterna! De som vet bäst om hur bussarna fungerar är de som åker med dem, därför ska dialogen förbättras med bussförare och resenärer. Vi inför regelbundna uppföljningsmöten med bussförarna och utvecklar möjligheterna för resenärer att lämna förslag och synpunkter.

Enbackemöte gav ny kraft

Ikväll var jag i Enbacken/Åby och träffade cirka 20 personer på ett möte om bland annat behovet av lekplats, trafiksäkerhetsproblem och andra frågor som engagerar de boende där (Enbacken ligger precis efter järnvägen när man åker riksväg 50 från Kvinnersta mot Nora).

Upprinnelsen var ett mail/brev från några engagerade örebroare som skrev om sin långa kamp för att skapa en lekplats i området. Jag svarade och beklagade att de uppfattade att de bollats runt i kommunen utan att få några vettiga svar. Kommunens ambition ska självklart vara att ge klara besked och snabba svar. Jag medgav att jag inte hade så stor kännedom om området men skrev att jag gärna kom och tittade och lyssnade på deras synpunkter. Och en dryg månad senare hade de bokat hembygdsgården vid Kvinnersta, bullat upp med massor av fikabröd och bjudit in de boende i området. Och det blev, som det ofta blir när engagerade människor går till ett möte, konstruktivt och framåtsyftande.

Mitt besked till de närvarande var att de nog inte kan räkna med någon kommunal lekplats (Örebro kommun klarar inte att underhålla och kontrollera alla de lekplatser vi har idag, att skapa nya är just nu inte så aktuellt) men att Örebro kommun däremot självklart ska vara behjälplig i arbetet med att skapa en lekplats/mötesplats utifrån deras engagemang och arbete. Kommunens inställning är att uppmuntra och stödja lokalt engagemang. De utsåg några ansvariga för det fortsatta arbetet och jag lovade direkt två saker: att undersöka vilket stöd kommunen kan ge i processen samt att se till att kommunen erbjuder råd kring expertkompetens; exempelvis hur man skapar en lekplats. Sedan förklarade jag att det kan bli aktuellt med bidrag eller engångsinvesteringar om frågan skulle hamna där.

Jag tror att det här skulle kunna bli ett lärorikt exempel på hur vi kan jobba för att förbättra områden tillsammans med de boende. Precis som Hagaby villaägarförening (som jag skrivit om tidigare) så finns en enorm kraft i att stötta engagerade örebroare som tillsammans vill förbättra sitt område. Kanske borde vi skapa en investeringspott som varje år fördelas (genom omröstning bland örebroarna?) mellan projekt som människor vill förverkliga i sitt område? Kanske borde vi utöka stödet till Ideellt utvecklingscentrum (IUC) för att de ska kunna hjälpa fler områdesgrupper (spontana eller formellt organiserade) att jobba med konkreta förbättringar i sitt område?

Jag kommer att hjälpa till så att den där processen startar; vem vet vart den kan sluta om vi bara förmår att ge nytt bränsle till eldsjälar, istället för att släcka dem med krångel, tidsödande letande efter rätt person eller uppgiven negativism…?

Brister ska utredas och åtgärdas

Söndag, måndag och tisdag har NA publicerat artiklar om Örebro kommuns hantering av tomtförsäljningar (jag bloggade om detta redan i söndags). Om det som står i tidningen stämmer så har det brustit inom kommunens organisation. Jag ser allvarligt på det NA beskrivit om uteblivna fakturor och privat borttransport av kommunalt inköpta hus. Därför har jag gett förvaltningen i uppdrag att utreda dessa fall och att återkomma med rapporter, samt med eventuella förslag på förändringar av arbetssätt, riktlinjer och regler.

Sedan årsskiftet är jag ansvarigt kommunalråd för Samhällsbyggnadsområdet och jag ser det som mitt uppdrag att se till så att kommunen behandlar alla så lika som möjligt, att våra regler, riktlinjer och arbetssätt är så genomskinliga och granskningsbara som möjligt och att vi förvaltar skattebetalarnas pengar på ett korrekt och ansvarsfullt sätt.

Misstankarna som NA beskrivit måste utredas och förvaltningen har redan gett revisionsbyrån PWC i uppdrag att granska internkontrollen och rutinerna kring dessa frågor och jag har bett om en dragning om detta för hela det politiska presidiet på onsdagens ”presidieberedning”. Jag har också gett förvaltningen i uppdrag att återkomma med en utredning om uppgifterna i artiklarna samt med eventuella förslag på hur arbetssätt, riktlinjer, regler och liknande behöver förändras för att undvika framtida felaktigheter – och att undanröja misstankar om sådana.

Det som normalt gäller vid köp och försäljningsärenden på Mark- och exploateringsenheten (på Stadsbyggnadskontoret):

  1. Alla ärenden diskuteras på enhetsmöte.
  2. Information inför övriga tjänstemän på gemensamt möte på Stadsbyggnadskontoret
  3. Politiskt godkännande efter presentation inför ordförande/presidium. De flesta markaffärer genomförs efter underskrift av programnämndens ordförande (sedan nyår är det jag), om delegationsordningen godkänner annan hantering stäms ärendena ändå av med programnämndens ordförande. Riktigt stora affärer beslutas av Kommunstyrelsen eller Kommunfullmäktige.

Det där är inte någon garant för att fakturor inte skickas eller att hus hamnar på privata tomter, men det innebär att markaffärer inte genomförs av en enskild tjänsteman på egen hand.

Det tål väl också att påpekas att Örebro kommun inte tillämpar någon fastställd prislista för markförsäljningar till företag/verksamhet: det handlar nästan uteslutande om förhandlingar och bedömningar av vad det kostar att etablera ett område. Grundinställningen är att kommunen inte ska subventionera industrimark (och liknande) men heller inte tjäna pengar på den. Prisnivåer bör dock självklart vara motiverade, genoskinliga och möjliga att granska.

En mer tillgänglig stad (vad jag tar med mig från mötet med Hjärnkraft)

På söndagseftermiddagen deltog jag på et möte med Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, som möttes i dagverksamhetslokalerna i gamla Kliszow-kasernen på I3-området (nostalgi bara det, även om vi tillbringade våra dagar i grannkasernen, Narva).

Lisa Bystedt från Länstrafikens färdtjänstenhet var där för att berätta och svara på frågor om färdtjänsten. Det var lärorikt för både henne, för de andra deltagarna och för mig. Jag tog med mig massor av kunskap – och ett antal idéer som jag vill ta tag i om jag får fortsatt förtroende att leda Programnämnd Samhällsbyggnad (det bygger alltså på att örebroarna i den nordöstra delen röstar för att Örebro ska fortsätta framåt, med Lena Baastad och Socialdemokraterna i kommunledningen). Här är tre frågor som jag framförallt tar med mig:

1. Det borde vara möjligt att på webben (via kartfunktioner på orebro.se, till exempe) se vilka hållplatser som är tillgängliga. I Barcelona är hållplatser som är handikappanpassade utmärkta, självklar borde det vara möjligt för örebroare som har exempelvis en funktionsnedsättning att i förväg se om busshållplatsen (liksom vägen till/från hållplatsen) är tillgänglig. Det borde gå att kombinera både med kartfunktionerna på orebro.se (som behöver utvecklas – det är dock ett lite trögt jobb där kommunen inte är helt överens med Lantmäteriet i alla delar) eller med den kommande felanmälansfunktionen som Tekniska förvaltningen jobbar med.

2.Det borde gå att hitta bättre samordning av färdtjänstresor när många ska till samma ställe, till exempel nämndes hur fånigt det är att flera taxibilar kommer och hämtar vid kursgården, trots att 4-5 personer ska till samma område. Länstrafiken jobbar med det, men det är komplicerat att få till det. Bättre samordning är självklart ett sätt att spara pengar och miljö, men även i många fall ett sätt att öka kvaliteten för resenären. Om man ska åka på kurs eller gemensam utflykt är det rätt troligt att man gärna åker till/från tillsammans med andra.

3. Vi måste fortsätta utveckla metoderna för att samla in synpunkter, förslag och enskilda exempel på problem och hinder. Därför är det viktigt med tillgänglighetspengar till Kommunala Handikapprådet (S vill fördubbla anslaget) och därför behöver vi fortsätta utveckla kommunens kundtjänst. Jag skrev mer om detta i september: ”Ett Örebro som uppmuntrar felfinnare”. Jag skrev också om tillgänglighetsåtgärder (”Attityder fixar inte gatstenar och trottoarer, Inger”).

Jobbigt – men bra – med tuff granskning

Dagens reportage om tomtköp i NA var inte roligt. Enligt NA har en kommunal tjänsteman tagit hand om bland annat ett växthus och en friggebod på en tomt kommunen köpt in, trots att de personer som sålde det fick nej på att själva ta hand om det och att de skulle gå till försäljning. Om det NA skriver stämmer så är det allvarligt.

Jag ska ärligt säga att när jag i fredags fick veta att NA skulle skriva om tomtförsäljningar, trodde jag att det handlade om den pinsamma frågan om tomtkön. Det är nämligen så att Örebro kommun knappt sålt en enda tomt på ungefär ett år – trots att Örebro växer och att intresset för att köpa tomt och bygga  hus är stort. Sedan länge finns ett genomtänkt system för att man på webben ska kunna anmäla sig till tomtkön, se lediga tomter och annat. Det har lika länge väntat på att få läggas upp på webben men publiceras inte på grund av kommunens regler för webben. Personligen kan jag tycka att det inte är någon större fara om denna typ av system leder ut från den vanliga webbplatsen – så länge vi kan erbjuda en bra lösning. För ett växande Örebro är det klart att vi bör ha fart på tomtkön, och att människor väntar på att få köpa tomt och komma igång med sitt husbygge samtidigt som vi har tomter över är ju inte någon bra idé.

Men det var alltså inte det NAs granskning handlade om.

NAs granskning kommer att fortsätta och det finns ingen anledning att tro att måndagen och tisdagen blir mindre besvärande för Örebro kommun. Jag är ju, sedan årsskiftet, ansvarig politiker för detta område men jag har ingen anledning att lägga mig i personalfrågor eller liknande. Om fel har begåtts måste klargöras, och ansvariga chefer måste självklart hantera detta enligt regler och lagar. Jag har bett om information om vilka åtgärder som vidtas.

Förra våren granskade NA Örebro kommunfastigheter (KFÖ) och det var inte roligt att vara andre vice ordförande i Fastighetsnämnden då. Men granskningen leder sannolikt till förbättringar. Så här skrev jag då: ” ’Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket’ sa Gustav Möller. Och det är ju precis så det är. Varje krona som slösas bort på fel saker innebär en krona mindre för att förbättra förskolan för barnen eller äldrevården för de äldre som behöver vård och service. Det är det allvarliga. Om det skulle visa sig att någon enskild varit inblandad i oegentligheter eller gjort något brottsligt ska det utredas och leda till polisanmälan.”

Det gäller självklart även idag. Skattebetalarna har rätt att förvänta sig att vi som är satta att förvalta deras pengar sköter oss så gott vi kan; att vi använder pengarna så klokt som möjligt och att vi inte vare sig slösar bort pengar eller går miste om intäkter i onödan.

Kent Persson (m) och ansvar

Tidigare har både Staffan Werme (fp) och Fredrik Persson (mp) ljugit ihop påhopp om socialdemokraternas politik. Nu har Kent Persson anslutit sig till den taktiken (misstänker att de blir mer och mer oroliga nu när valet närmar sig). Han har slängt handskarna och försöker ge sig på både mig och Lena Baastad i någon slags bakgateslagsmålsutmaning. Tänkte inte försöka ge igen (tycker boxning i boxningsring verkar tillräckligt farligt), utan tänkte nöja mig med att ge tre exempel på varför Kent Perssons angrepp om att vi inte kan ta ansvar klingar så falskt. Tomma tunnor skramlar mest, som bekant.

  1. Ansvarstagande för länets utveckling.
    När vi fick den idéstudien om spårvagnar eller expressbussar i Örebro som vi tidigare beställt, diskuterade vi hur vi skulle hantera det. Idéstudien är en allmän handling, så att hemlighålla den var vare sig möjligt eller önskvärt. Hur skulle den då presenteras? Vi enades om att det mest lämpliga var att presentera den för Programnämnd Samhällsbyggnad (i tisdags) och direkt efter presentera den för media. Vi enades också om att vårt budskap skulle vara samlat: att studien är intressant, att vi ska diskutera den med örebroare och länsbor i höst och att det är ett projekt som ligger långt fram i tiden och som bygger på att Örebro är beredda att finansierar det. Detta budskap var viktigt eftersom det sedan en tid diskuterats hur ansvaret för kollektivtrafiken i länet ska förändras från årsskiftet. Att i den diskussionen lägga in cirka 50 miljoner mer per år för Örebros stadstrafik vore inget bra sätt att underlätta samtalen i länet. Oron framfördes bland annat från Kent Persson. 

    Dagen före presentationen gick Kent Perssons ”koalitionskamrat” Miljöpartiet ut och sa att de ville ha spårvagnar, och dagen efter sa Kent Perssons eget parti samma sak. I valet mellan att hålla ihop länet och att få uppmärksamhet inför valet valde Kent Persson och hans partikamrater uppmärksamheten. Intressant sätt att ta ansvar.

  2. Ansvarstagande för norrcitys utveckling.
    Inför mötet om norrcity i onsdags försökte jag samla de politiska partierna bakom några få punkter för att visa att kommunen menar allvar och att vi är beredda att göra insatser för att sätta fart på norr. Ska något hända så handlar det nämligen om ett samspel mellan kommunen, fastighetsägarna, handeln och många fler. Vi var inte överens om att öppna Storgatan för långsam biltrafik och korttidsparkeringar så det tog jag bort efter att ha fått nej på det. Men jag gav mig inte. Fyra punkter blev kvar, som inte borde vara kontroversiella: Gör Järntorgsgatan mer välkomnande mot Resecentrum, bygg ett brett övergångsställe från Resecentrum till Fredsgatan, inled planeringen för att göra Östra Bangatan och Järnvägsgatan mer attraktiva och starta arbetet för ett utbyggt resecentrum (som vi redan är överens om). Då bröt Kent Persson in i diskussionen och beordrade stopp: det skulle inte bli några gemensamma ställningstaganden före valet. Handlare och fastighetsägare skulle inte få besked. 

    Det jag inte visste då var att anledningen, än en gång, var att Kent Persson och hans ”koalitionskamrater” valde att få uppmärksamhet i media före att ge besked om norrcitys utveckling; de hade pressträff där de presenterade sina idéer. Intressant sätt att ta ansvar.

  3. Ansvarstagande för förtroendet för kommunen.
    Fredrik Persson (mp) är ordförande i byggnadsnämnden. I den rollen hanterar han varje månad bygglovshandlingar och andra myndighetsbeslut. Ändå har han valt att skriva ett säljbrev till företag som han uppmanar att annonsera i en tidning som handlar om ”Örebros framgångsrika cityomvandling” (Peter Dahlgren bloggar om det här). Det är som om tillståndsutskottets ordförande (som beslutar om alkoholtillstånd) skulle skriva säljbrev till krogar om att annonsera i en tidning om hur bra Örebros nöjesliv är. Få krogar skulle nog säga nej till en annons… 

    Tilltaget skapade oro även bland tjänstemän i kommunen som fått frågor från dem som fått säljbrevet om vad kommunen menar med detta säljbrev. Frågan ställdes till Kent Persson som svarade att han inte förstod problemet eftersom Fredrik Persson ju är Byggnadsnämndens ordförande. Intressant sätt att ta ansvar.

 

Kent Persson är en trevlig och klok politiker. Han har alltid haft uppdrag som oppositionspolitiker och har gjort det bra, det har varit möjligt att komma överens med oppositionsföreträdare Persson. Men han har aldrig haft ett ledande uppdrag där han har ansvaret för helheten. Det är ytterligare ett skäl till varför Lena Baastad bör få förtroendet att leda Örebro kommun. Hon vet nämligen hur man tar ansvar.

För när Kent Persson slängde handskarna och gav sig in i samma bakgatuattacker som några av hans ”koalitionskompisar” tidigare startat, så var det inte bara handskarna som föll till marken. Föll gjorde även ”statsmanna-masken”.

 

Och för dem som undrar över de märkliga nyheterna om Swedols utökade satsning i Örebro: jag har aldrig sagt att det innebär vare sig 70 jobb eller något annat – jag har hänvisat media till företaget själva angående eventuella nyanställningar. Ett missförstånd om vad det var Swedol skulle bygga rörde till det ytterligare: deras centrallager finns i Örebro sedan flera år, företagets tillväxt i Norge är positiv men förändrar inte namnet på lagret i Örebro.

För eller emot nya jobb? (Vem är tillväxtansvarig hos ”koalitionen”?)

Få har nog undgått att det är omval i Örebro om en dryg månad. Den så kallade ”koalitionen” (Moderaterna, Miljöpartiet, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna) har noggrant pekat ut ansvariga för ett antal områden. Vem som är ansvarig för skolfrågor råder ingen tvekan om (Lennart Bondeson, KD). Inte heller vem som är ansvarig för social välfärd (Rasmus Persson, C). Och så vidare.

Ingen har ansvaret för tillväxtfrågor och nya jobb.

Påståendet kan tyckas raljant: ”har Socialdemokraterna något tillväxt-kommunalråd?” frågar vän av ordning. Nej, det har vi inte: men vi är tydliga med att ingen fråga är viktigare än att skapa nya jobb, att Örebro ska gå framåt och utvecklas, att skapa tillväxt i Örebro. Och så är inte fallet hos ”koalitionen”. Ett av våra åtta vallöften lyder: ”Snabba besked för fler jobb. Växande företag ska få kontakt samma dag, erbjudas en träff inom en vecka och få en tydlig plan för kommunens hantering inom en månad.” Så har det nämligen inte alltid fungerat under åren då koalitionen styrt kommunen.

Folkpartisten Staffan Werme har pekats ut som ”utvecklingskommunalråd”, men läser man hans  blogg får man inga svar om vad det kan tänkas innebära. När ”koalitionens” lag presenterades (21/3) skrev Staffan Werme: ”I nästa blogg ska jag berätta om några av de utvecklingsvägar jag vill att Örebro ska beträda.” Fast i ”nästa blogg” skrev han istället om hur mycket han avskyr Socialdemokrater.

Så vitt man kan förstå ska dock Staffan Werme bli ansvarig för näringslivsfrågor. Det lugnar sannolikt inte Örebros näringslivsföreträdare, missnöjet med det tidigare styret i Örebro kommun var stort. Under den tidigare kommunledningen flyttade företag till exempel från Örebro på grund av att de inte fick besked från kommunledningen om de fick mark att växa på. Så helt lugn blir nog ingen.

En fråga som helt avgjort är viktig för tillväxten i Örebro är etableringar, markförsäljningar och att skapa en grundläggande infrastruktur för tillväxt. Ansvaret för många av dessa frågor finns hos Programnämnd Samhällsbyggnad. Under ”koalitionens” styre under den förra mandatperioden, sköttes detta område av Fredrik Persson (MP), och han är ”koalitionens” kandidat på samhällsbyggnadsområdet i omvalet.

Det lugnar nog inte heller Örebros näringslivsföreträdare. De gångna åren har präglats av stoppolitik och stängda dörrar. Arbetet med att dra ett nytt industrispår till flygplatsen stoppades. Arbetet med att skapa en servicepunkt för tung trafik (Truckstop) stoppades. Handelsetableringar stoppades. Och så vidare.

I tisdags var jag glad över att vara med och fatta beslut om att möjliggöra för Swedol att växa i Örebro. På en ny tomt längs E18 till Karlskoga får de möjligheter att framöver bli ännu större och på sikt att anställa ännu fler (uppgifterna om 70 nyanställda var ett missförstånd – det har Swedol aldrig pratat om).

Men Fredrik Persson såg problem. Till Radio Örebro sa han att detta storlager medförde mer transporter och att det ”kanske blir en smäll man får ta”. Inte direkt några hyllningstelegram där, inte.

För det första tycker jag att Fredrik har fel: att Örebro är ett nav för transporter är bättre för miljön än andra alternativ. Örebro ligger i mitten, med bra kommunikationer både med väg, järnväg och flyg och på det sättet har vi möjlighet att minska onödiga transporter.

För det andra tycker jag att Örebro kommun ska se möjligheterna med växande företag, inte problem. Om Örebro ska hänga med, om vi ska vara konkurrenskraftiga och gå framåt bör vi fortsätta satsa på transporter i Örebro. Därför bör vi skapa ett Truckstop snarast möjligt. Därför behöver vi järnvägsspår till flygplatsen. Därför bör vi ge snabba besked – och stå för de besked vi ger – till företag som vill växa i Örebro.

Transporter och logistik passar Örebro bra, och de jobben är viktiga av fler skäl. Inom transport, logistik, lager och service till transportbranschen finns viktiga instegsjobb på arbetsmarknaden. Även om många av jobben kräver både lång utbildning och erfarenhet så finns också många jobb som kan bli det första jobbet på väg tillbaka för personer som står utanför arbetsmarknaden.

När det gäller transport och logistik är det värt att påminna om att dåvarande oppositionsledaren Staffan Werme (FP) för mindre än tio år sedan  hånade satsningarna på logistikstaden Örebro. Han tyckte att vi istället borde satsa på biomedicin. Fast det pratar han inte om så mycket nu för tiden (Werme var ju också mot Conventum och annat, men det pratar han inte heller om längre).

I valet förra året kunde man ibland få uppfattningen att till exempel Moderaterna lärt läxan från den gångna mandatperioden: man får inget nytt förtroende om man inte tar tillväxt, jobb och utveckling på allvar. Därför är det lite extra förvånande att Moderaterna och den övriga ”koalitionen” ger ansvaret för näringslivsfrågor, etableringar och stadsplanering till just Staffan Werme och Fredrik Persson. Det känns helt enkelt inte riktigt som om någon tänker ta ansvar för tillväxtfrågorna i ”koalitionen”. För Örebros företagare (nuvarande och blivande) finns anledning att bäva inför omvalet.

Norrcity förtjänar breda lösningar (men högern vill inte)

Den norra delen av Örebro city, Norrcity, har problem. För lite kunder leder till alltför många tomma affärslokaler och en utdragen ombyggnad av Järntorget har minskat omsättningen rejält för flera butiker. Det har jag skrivit om här (busshållplatser på Olaigatan) och här (öppna Storgatan för biltrafik).

Imorgon bitti kommer cirka 100 engagerade örebroare att få lyssna på konsulten Jerker Söderlind som jobbat med norrcitys utveckling (bloggade om det här). Efter det bad arrangörerna oss politiker att ge något besked – så att de närvarande ser att vi menar allvar när vi säger att vi vill bidra till ny fart för norrcity. Därför har jag i en veckas tid försökt få besked från företrädarna för ”koalitionen” (M, MP, FP, KD, C) – i detta fall moderater och miljöpartister som ingår i presidiet för Programnämnd Samhällsbyggnad. Så här skrev jag:

”Till det mötet vore det bra om vi kunde visa att kommunen menar allvar och att vi är beredda att göra insatser för att sätta fart på norr. Ska något hända så handlar det ju om ett samspel mellan kommunen, fastighetsägarna, handeln och många fler. Jag vet inte vad vi kan bli överens om men gör ett försök med sex punkter som nog kan visa att kommunen menar allvar:

  1. Öppna Storgatan för bilar i gånghastighet (torgfartsgata), kompletterat med korttidsparkering (enligt Jerker Söderlinds idé)
  2. Gör Järntorgsgatan mer välkomnande mot Resecentrum (förstärk känslan av att det är en ingång till staden)
  3. Bygg ett brett övergångsställe från Resecentrum till Fredsgatan (även det enligt Jerker Söderlinds idé)
  4. Inled arbetet med ett idéprogram eller liknande för att göra Östra Bangatan och Järnvägsgatan mer attraktiva, mindre genomfartsled, mer stadsgata (finns i Jerker Söderlinds material)
  5. Starta arbetet för ett utbyggt resecentrum (pressmeddelande gick ut idag om projektet som kommer upp på programnämnden)
  6. Ta upp diskussionerna om byggande på grusparkeringen mittemot Resecentrum (Östra Bangatan/Fredsgatan).

Tacksam för synpunkter och reaktioner under denna vecka (mötet är ju nästa vecka).”

Jag fick ett svar: Nej, Miljöpartiet vill inte öppna Storgatan. Efter det strök jag punkt 1 och presenterade en ny idé: vi inleder arbetet med en Fördjupad Översiktsplan för Norrcity där punkterna ovan kan vara en del. Då kom ytterligare besked: Nej, ”koalitionen” vill inte starta något planarbete ”så nära inför valet”. Inga besked skulle ges före valet.

Fast sedan fick jag höra att ”koalitionen” ska presentera något imorgon, i alla fall. De byter gärna uppfattning hur ofta som helst – bara de slipper stå bakom politiskt breda lösningar…